Urinvägsbesvär

Inkontinens och infektioner som påverkar kvinnan under och efter klimakteriet.

Som följd av bland annat de hormonella förändringar som kroppen genomgår kan urinvägsbesvär spöka och påverka kvinnans liv och vardag i och efter klimakteriet. Olika typer av urinvägsbesvär är vanliga symptom under klimakteriet, men de kan oftast behandlas antingen genom egenvård eller genom att söka vård.

Case story

Linda 54, berättar: ”Efter ett par år av sömnbrist pga nattliga urinträngningar med sex till åtta uppvakningar per natt och att behöva gå och kissa ca 20 gånger per dag, har jag nu fått hjälp. Sedan två veckor tar jag Vagifem som har gett mig livet åter. Efter jobbiga år med urinvägsbesvär, som urinläckage och att behöva ha koll på var närmsta toalett finns, kan jag nu hålla tätt och går endast på toaletten för att kissa fyra gånger per dag nu”. 

Vad är urinvägsbesvär?

Urinvägsbesvär är ett symptom som en av tre kvinnor upplever under klimakteriet. Symptomet, som är en effekt av högre ålder, sjunkande östrogennivåer och försvagad muskulatur, kan ta sig uttryck på flera olika sätt bland annat i form av torrhet i urinrör och urinblåsa, ofrivilligt urinläckage, urinvägsinfektion och inkontinens.

Hur kan det visa sig?

Urinvägsbesvär kan ta sig uttryck på olika sätt i kroppen. Symptom kopplade till urinvägsbesvären kan vara ofrivilligt urinläckage i form av ansträngnings- eller trängningsinkontinens, återkommande urinvägsinfektioner, tunnare och mindre elastiska slemhinnor, urinrörskatarr eller olika typer av framfall. Tunnare och mindre elastiska slemhinnor gör dessutom ofta kvinnans slida torr och skör vilket i sig också kan orsaka urinvägsinfektioner eller andra problem som att det är obekvämt för kvinnan att ha sex. 

Urinvägsbesvären kan även visa sig på så sätt att kvinnan känner ett ökat behov av att kissa utan att kunna vänta, eller att hon upplever nokturi dvs. vaknar flera gången under natten för att kissa.

Vad beror det på?

Urinvägsbesvär som uppstår under klimakteriet beror dels på hög ålder, som ofta sammanfaller med denna period i livet och har en tendens att försvaga bäckenområdets organ och vävnader, men framför allt beror urinvägsbesvären på sjunkande östrogennivåer. Även olika livsstilsfaktorer som rökning, dålig kost och övervikt kan påverka urinvägarnas hälsa och öka risken för urinvägsbesvär som urinvägsinfektion och inkontinens.

Underlivet är ett av de ställen i kroppen som har flest receptorer av progesteron och östrogen. När östrogennivåer sjunker försvagas urinblåsan och urinröret vilket leder till en minskad förmåga att kontrollera urinfunktionerna. Lägre östrogennivåer förändrar även pH-värdet i slidan och vulvan vilket gör det svårare för kroppen att hålla rent. Obalansen tillsammans med torra slemhinnor gör att immunförsvaret inte orkar med, vilket kan göra området mer benäget att smittas av bakterier eller jästöverväxt.

Efter klimakteriet kan urinvägsbesvär även orsakas av framfall i bäckenorganen där ett eller flera organ i bäckenområdet faller ner i slidan. Dessa framfall kan vara en följd av stress från en vaginal förlossning som inte uppenbaras förrän efter klimakteriet. Försämrad muskulatur i bäckenbotten kan också vara en orsak till urinvägsbesvär. Muskulatur i bäckenbotten försämras, precis som all muskulatur, med ålder och till följd av lägre östrogennivåer minskar även bäckenbottens muskelstyrka. En negativ effekt av den försvagade muskulaturen är en försämrad sexuell förmåga och en försämrad förmåga att hålla in urin och avföring.

"Jag kunde knappt åka bil på ojämnt väglag, typ kullersten utan att nästan kissa på mig".

Kvinna, 52 år

Vad kan jag göra åt urinvägsbesvären?

Det finns åtgärder som du som kvinna kan ta för att minska dina urinvägsbesvär. För att lindra frekventa urineringar och inkontinens under klimakteriet kan du prova någon eller några av följande tips.

9 tips för att minska urinvägsbesvär:

1. Bäckenbottenträning

Du kan stärka bäckenbottenmuskulaturen genom att utföra Kegel-övningar. Detta kan förbättra blåsans kontroll och minska inkontinens. Observera att det dock finns urininkontinens som inte går att träna bort genom knipövningar. För dessa besvär behöver du stå på dig och kräva vård. Det sammanfaller ofta med att slemhinnorna blivit torrare, tunnare och skörare och det påverkar vår förmåga att knipa vilket beror på östrogenbrist.

 

2. Kaffe & kolsyrade drycker

Vissa drycker som kaffe, te och läsk kan irritera blåsan och öka frekvent urinering. Försök därför att minska eller undvika dessa drycker.

 

3. Drick vatten

Drick tillräckligt med vatten. Det kan låta motsägelsefullt, men att dricka tillräckligt med vatten är viktigt för att hålla urinen utspädd och minska risken för irritation i blåsan.

 

4. Kryddig mat & citrus

Vissa livsmedel, särskilt kryddig mat och citrusfrukter, kan irritera blåsan och öka risken för både urinvägsinfektion och inkontinens.

 

5. Urinera regelbundet

Gå på toaletten när du känner behovet och undvik att hålla dig för länge. Detta kan hjälpa dig att skölja bort bakterier från urinvägarna. Du bör dock inte överdriva genom att gå på toaletten för ofta, eftersom det kan överaktivera blåsan.

 

6. Övervikt

Övervikt kan sätta extra tryck på bäckenbottenmuskulaturen och blåsan, vilket kan öka risken för urinläckage. Viktreglering kan alltså bidra till att förbättra blåsans kontroll.

 

7. Rökning

Om du röker, överväg att sluta! Rökning kan påverka blåsan negativt och ökar risken för både urinvägsinfektion och inkontinens.

 

8. Tranbär

Den finns några bevis för att tranbärs-produkter, som juice eller tillskott, kan bidra till att förebygga urinvägsinfektioner. Detta för att det förhindrar att bakterier fäster sig i urinvägarnas väggar.

 

9. Lokal östrogenbehandling

Brist på östrogen är den primära orsaken till urinvägsbesvär och för postmenopausala kvinnor som lider av urinvägsbesvär innefattar behandlingar därför hormonbehandling. Om torrhet i slidan är en bidragande faktor till urinvägsinfektioner, kan lokal östrogenbehandling i form av kräm eller vagitorier hjälpa till att förbättra slemhinnornas hälsa och minska risken för infektioner. Lokalt verkande östrogen ex vagitorer eller kräm, kan även hjälpa för att lindra symtomen på urinträngningar, frekvens och stressinkontinens, och kan också hjälpa till att förhindra urogenital atrofi och återkommande urinvägsinfektioner. Ungefär en fjärdedel av kvinnor som använder hormonbehandling kommer att behöva lokalt vaginalt östrogen.

 

Tips!

För in en tampong i slidan när du tränar. Det skapar ett tryck från slidan mot urinröret som gör att urinröret lyfts upp. 

Då skapas en liten knyck på urinröret som gör att läckaget minskar när man tränar.

 

Kom ihåg att varje kvinna är unik, och det som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Om du har urinvägsbesvär och problem med frekventa urineringar eller inkontinens, är det bäst att diskutera dina symtom med en läkare för att få rådgivning och en anpassad behandlingsplan. Läkaren kan utföra en utvärdering, identifiera eventuella underliggande orsaker och rekommendera lämplig behandling.

Summering

Urinvägsbesvär är ett vanligt symptom som påverkar många kvinnor under och efter klimakteriet. Varje kvinna är unik och upplever urinvägsbesvären på olika sätt, dock ofta som urinvägsinfektion, urinläckage eller inkontinens. Det finns åtgärder som du själv kan ta för att minska dina urinvägsbesvär, men kom ihåg att stå på dig och kräv vård om dina besvär märkbart går ut över din tillvaro.

Källor:
  1. Kolodynska, G. et.al. Urinary incontinence in postmenopausal women – causes, symptoms, treatment. National Library of Medicine. 2019 
  2. Christmas, M. Menopause hormone therapy and urinary symptoms: a systematic review.  National Library of Medicine. 2023.
  3. Samsioe G, et al. Occurrence, nature and treatment of urinary incontinence in a 70-year-old female population. Maturitas. 1985 Nov;7(4):335-42.
  4. 1177.se Urininkontinens. 2023. 
  5. Palacios S. Managing urogenital atrophy. Maturitas. 2009 Aug 20;63(4):315-8.
  6. Cardozo L, et.al. A systematic review of the effects of estrogens for symptoms suggestive of overactive bladder. Acta Obstet Gynecol Scand 2004.