Klimakteriets olika faser

Så påverkas du.

KLIMAKTERIET ÄR ett samlingsnamN

för klimakteriets olika faser.

Någonstans mellan 30-50 års ålder avtar den kvinnliga kroppens funktion att producera könshormoner och går in i klimakteriets olika faser. Detta sker inte över en natt, det kan ta upp till 10–15 år. Från det första tecknet på minskad hormonproduktion till tiden efter sista mensen, är den fas som avser klimakteriet.

 

Under klimakteriet när hormonerna sjunker kan kvinnan uppleva en rad känslomässiga, kognitiva och fysiska besvär. 75% drabbas av klimakteriebesvär, varav 25% får så pass svåra symptom att de har svårt att klara av sitt vardagliga liv. Ungefär 25% av kvinnor märker inte av dessa förändringar och glider igenom klimakteriet utan problem. Klimakteriet, övergångsåldern, smyger sig ofta på vilket gör det svårt att uppmärksamma och förstå förändringarna som sker i kroppen.

Kvinnan kan själv påverka sin klimakterieresa!

Mängden och svårighetsgraden av symptom en kvinna upplever under klimakteriet beror på balansen i hennes liv, gener, vikt, övergripande hälsa samt inflammation i kroppen.

Kvinnan kan till stor del själv påverka sina symptom, under klimakteriets olika faser, genom sin livsstil, såsom kost, träning, sömn och återhämtning samt hantering av stress.

Fas 1: Förklimakteriet

- tiden innan mensen tar slut

Förklimakteriet är den fas där kvinnans kropp börjar förbereda sig för övergången till klimakteriet. Det är en naturlig del av kvinnans reproduktiva åldrandeprocess och kan individuellt variera i längd och intensitet. Förklimakteriet börjar vanligtvis runt 45 års ålder, men kan börja redan i 40 års åldern, och varar mellan fyra och sju år.

För många kvinnor kan hormonerna fluktuera rejält under den här perioden. I början av förklimakteriet är det vanligtvis progesteronnivåerna som minskar medan östrogennivåerna ofta är normala. Det uppstår då en obalans mellan östrogen och progesteron som kallas östrogendominans. I slutet av förklimakteriet sjunker även östrogennivåerna.

Det första tecknet på förklimakteriet är oftast oregelbunden mens eller förändrad menscykel, som kan bli längre eller kortare. De flesta kvinnor har oregelbundna blödningar till och från under de sista åren innan mensen så småningom upphör. Det är även vanligt att kvinnan upplever rikligare blödningar, blödningar med klumpar eller störtblödningar. Det föreligger en ökad risk för blodbrist och anemi vid stora upprepade blödningar.

 

När kvinnan når förklimakteriet avtar äggproduktionen för att till slut stänga ner fabriken. Cellerna i kvinnans kropp tror fortfarande att allt är normalt eftersom östrogenreceptorerna är öppna, därför är det vanligt att kvinnan upplever en rad olika klimakteriebesvär.

Fas 2: Menopaus

- tiden då mensen upphör

Den dagen en kvinna har varit utan sin mens i 12 månader kallas för menopaus. Det inträffar vanligtvis någon gång mellan 45 och 55 års ålder, men kan också ske tidigare eller senare. Medelåldern för menopaus är 51,5 år i Sverige. Om den sista spontana blödningen uppstår före 45 års ålder kallas det för tidig menopaus och uppstår det innan 40 år benämns det prematur menopaus. 

När klimakteriet startar är individuellt och beror bl a på genetik, etnicitet samt till viss del även livsstilsfaktorer. Ex når rökare menopaus i genomsnitt två år tidigare än icke-rökare. Om en kvinnas mamma eller mormor kom in i tidigt i klimakteriet är det stor sannolikhet att kvinnan också kommer att nå klimakteriet i tidig ålder.

Vid menopaus har kvinnan mycket låga nivåer av östrogen och progesteron.

Fas 3: Postmenopaus

- tiden efter menopaus

Postmenopaus är den fas i kvinnans liv, som påbörjas dagen efter menopaus och varar livet ut. Detta är ett permanent tillstånd med låga nivåer av könshormoner i kroppen och kvinnan är inte längre fertil. 

I denna fas minskar symptomen för många kvinnor och de flesta kan känna att de mår bättre igen. En del kvinnor upplever dock klimakteriebesvär ett antal år efter, vilka beror på låga nivåer av östrogen, progesteron och ibland även testosteron. En del kvinnor kan 

t o m uppleva en dominans av manliga hormoner med håravfall och oönskad skäggväxt som resultat.

Det är framför allt symptom som värmevallningar, nattsvettningar och torra slemhinnor som tenderar att besvära kvinnan efter menopaus och dessa besvär kan pågå i många år eller t o m under resten av livet. Det är viktigt att behandla torra slemhinnor med lokalt verkande östrogen samt att vara extra uppmärksam på osteoporos och hjärtklappningar under denna period.

Prematur menopaus

- för tidigt klimakterie

Prematur menopaus, även kallat tidig ovarialsvikt (POI på engelska), är ett tillstånd där en kvinnas menstruation och ägglossning upphör innan hon fyller 40 år. 

Det finns olika orsaker till detta tillstånd, såsom ex genetiska faktorer, autoimmuna sjukdomar och äggstocksoperationer. Vissa medicinska behandlingar, såsom strålbehandling och kemoterapi, kan också orsaka för tidigt klimakterie. 

 

De vanligaste symptomen på prematur menopaus är liknande de som uppstår vid naturlig menopaus, inklusive värmevallningar, sömnstörningar, humörsvängningar, vaginal torrhet och minskad sexuell lust.

Det är viktigt att kvinnor som upplever ett för tidig klimakterie söker medicinsk rådgivning och behandling för att hantera symptomen och eventuella hälsorisker som kan orsakas av detta tillstånd, som ex osteoporos och hjärt- och kärlsjukdomar.