Trötthet

Symptomet som är ett resultat av andra klimakteriebesvär och påverkar dig fysiskt, psykiskt & mentalt.

"Jag kan må bra ena minuten och nästa minut kan jag inte hålla ögonen öppna.
Jag känner mig bara så trött."

Upplever du också trötthet? Då är du inte ensam. 

Nästan 50% av kvinnor mellan 45 och 65 år upplever trötthet och energibrist under klimakteriet.

Case story

Jeanette 54, är en av mina klienter, som lidit av trötthet i mer än sex år. När hon besökte vårdcentralen tog läkaren några prover och allt såg normalt ut. Hem skickades Jeanette, förtvivlad. När jag mötte Jeanette inledde vi vårt samarbete med att genomföra några funktionsmedicinska tester och det visade sig att hon hade flera näringsbrister, både på vitaminer och mineraler. Jeanette genomförde även en funktionsmedicinsk detox för att få igång kroppen. Detoxen tillsammans med kosttillskott och hormonbehandling blev vändpunkten och hon fick tillbaka energin. ”Mitt liv har återvänt igen”, säger Jeanette.

Vad är trötthet i klimakteriet?

Även om trötthet är en del av livet så blir den mer påtaglig för kvinnor under klimakteriet. Många kvinnor beskriver ofta att de känner sig trötta, slutkörda och både fysiskt och mentalt utmattade under denna period i livet, vilket inte är speciellt konstigt eftersom trötthet och energibrist är direkt relaterat till andra klimakteriebesvär som ex. sömnproblem, som i sig kan vara tröttsamt. Däremot är tröttheten, precis som de flesta andra symptom under klimakteriet, något som oftast minskar gradvis med tiden, även om det kan upplevas pågå under en lång period.

Hur kan det visa sig?

Tröttheten under klimakteriet upplevs för många kvinnor som en känsla av att ständigt känna sig uttömd, ha låg energi och låg motivation. Oftast kan energibristen även skapa en känsla av att inte känna igen sig själv.

Trötthet på denna nivå är påfrestande för en kvinna i klimakteriet och påverkar således hennes känslomässiga och psykologiska välbefinnande. Kvinnorna som lider av trötthet kämpar med att klara av arbetet och när de väl kommer hem är de helt slut och orkar inte göra något annat än vila för att klara av nästa dag. Dessa kvinnor riskerar att hamna i en ond cirkel som består av minskande aktivitet och de får således även ett ”krympande liv”.

Det är vanligt att många kvinnor upplever att tröttheten under klimakteriet även påverkar henne på så sätt att hon får sänkt prestationsförmåga, driv och ambition. Tröttheten kan alltså ta sig uttryck på olika sätt för varje individ, men gemensamt är att besvären oftast påverkar kvinnans vardag och livskvalitet. Även orsakerna till känslorna som kvinnan känner i samband med denna trötthet kan vara komplexa och variera från individ till individ.

Vad beror det på?

Orsakerna till trötthet och utmattning under klimakteriet är komplexa och kan bero på flera faktorer. 

Det går, rent teoretiskt, att dela in trötthet i tre olika typer. Dessa är fysisk trötthet som bl a kan uppstå av en tids sjukdom eller vid låga järnvärden, psykisk trötthet som bl a kan uppstå när det är många känslor att hantera, samt mental trötthet som bl a kan uppstå efter en längre tids för högt arbetstempo.

Hormonella förändringar

De hormonella förändringarna som sker i kvinnans kropp under klimakteriet, framför allt minskad produktion av östrogen och progesteron, har en stor inverkan på bl a kroppens energinivåer, förmåga att slappna av samt sömnreglering och kan således leda till trötthet och utmattning. Tröttheten kan även vara ett resultat av olika faktorer som stör sömnen. Exempelvis kan nattliga svettningar, ledvärk eller ett ökat behov av att gå upp och kissa på natten vara en bidragande del till besvären. Psykologiska aspekter som kan uppstå samtidigt som klimakteriet kan också vara vanliga orsaker till tröttheten och utmattningen. Dessa psykologiska aspekter kan en kvinna uppleva dels till följd av fallande hormonnivåer dels till följd av livs- och arbetspåfrestningar, och de kan visa sig i form av emotionella förändringar, nedstämdhet, humörsvängningar och ångest.

Järnbrist

Järnbrist är vanligt under klimakteriet, särskilt om kvinnan upplevt kraftiga menstruationer. Denna brist kan orsaka trötthet eftersom kroppen då inte får tillräckligt med hemoglobin vilket gör att den börjar gå på sparlåga. För kvinnor som upplever trötthet under perimenopausen, tiden innan den sista blödningen, är riklig menstruationsblödning och således järnbrist ofta en anledning till symptomen.

Andra faktorer

Även olika livsstilsfaktorer som hög stressnivå, dålig kost och brist på regelbunden motion kan påverka kroppens energinivåer och leda till trötthet och energibrist under klimakteriet. Om du upplever trötthet bör du alltid konsultera en läkare för att utreda orsaken. All trötthet är nödvändigtvis inte alltid kopplat till klimakteriet utan kan vara symptom på flera medicinska tillstånd som ex

"Trots att jag sovit hela natten, känns det som om jag inte fått en blund i ögonen. Jag är helt slut när jag vaknar på morgonen och inte blir det bättre uppåt dagen"

Kvinna, 51 år

Vad kan jag göra åt tröttheten?

Att råda bot på tröttheten, orkeslösheten, energibristen och den sänkta prestationsförmågan under klimakteriet kan vara utmanande, men genom att ta hand om sin fysiska och mentala hälsa är det möjligt. För att lindra trötthet och utmattning under klimakteriet kan du överväga följande åtgärder:

7 tips för att få mer energi:

1. Träning

Rör på dig dagligen. Sikta på minst 30 minuters, helst 60 minuters, träning de flesta dagarna i veckan. Även lite träning kommer att förbättra din känsla av välbefinnande, ditt humör och din sömn, och du kommer märka att du får mer energi.

 

2. Sömn

Se till att skapa de bästa förutsättningarna möjligt för att sova bra. Försök att följa en regelbunden sömnrutin där du går och lägger dig och vaknar vid samma tid varje dag, även på helgerna. Se även till att du har en avkopplande sovmiljö. Detta kan minska din känsla av trötthet.

 

3. Återhämtning

Varva ner. Hitta sätt att hantera stress och ångest genom avslappningsmetoder som du gillar. Det kan ex vara genom att ta långa promenader, vistas i naturen, meditation, djupandning eller yoga. Att hitta sätt att koppla av kan vara till hjälp och känn dig därför aldrig skyldig över att ta lite tid för dig själv. Du har rätt att skämma bort dig själv och ta tid för dig själv, som ett resultat kommer du att bli mer energisk.

 

4. Kost

Ta en ordentlig titt på din kost och se till att du följer hälsosamma kostråd, dra ner på skräpmat, socker och energidrycker samt se till att du har en bra vätskebalans. Även låga nivåer av uttorkning kan göra att du upplever trötthet och känner dig låg på energi.

 

5. Undvik triggers

Undvik koffein och alkohol.  Alkohol och kaffe leder ofta till sömnstörning, påverkar sömnkvaliteten och kan således orsaka trötthet.

 

6. Kosttillskott

Se till att dina näringsdepåer är fyllda. Många kvinnor i klimakteriet har näringsbrister och ett riktigt bra näringspulver, som ex DNS, kan hjälpa dig att få tillbaka din energi.

 

7. Hormonbehandling

För vissa kvinnor kan hormonbehandling hjälpa för att lindra trötthet och andra klimakteriesymptom. Hormonbehandlingen kan vara ett effektivt sätt att hantera klimakteriebesvär och kan förbättra den övergripande kvaliteten på ditt liv, energinivåer och sömn.

Summering

Var realistisk mot dig själv kring vad du klarar av och sätt inte för stor press på dig själv. Klimakteriet kan vara ett bra tillfälle att stanna upp och tänka efter var du befinner dig, vad du vill göra och hur du kan få det att hända. Du kanske behöver dela upp uppgifter i mindre delar, babysteps, i stället för att skynda på saker på en gång. Se till att ta hand om dig själv och kom ihåg att det finns åtgärder du kan ta för att minska din trötthet, orkeslöshet och energibrist.

Källor:
  1. Currie H, Moger SJ. Menopause – Understanding the impact on women and their partners. Post Reproductive Health. 2019;25(4):183-190
  2. Griffiths A, MacLennan SJ, Hassard J. Menopause and work: an electronic survey of employees’ attitudes in the UK. Maturitas. 2013 Oct;76(2).
  3. Newson, LR. Best practice for HRT: unpicking the evidence.Br J Gen Pract 2016; 66: 597–598