Hormonbehandling
Behandling för att lindra dina klimakteriebesvär.
Hormonbehandling är ett effektivt sätt att hantera klimakteriesymptom och kan även ge långsiktiga hälsofördelar, bl a för din ben- och skeletthälsa. Om behandlingen påbörjas inom tio år efter sista mensen, och före 60 års ålder, minskar även risken för hjärtinfarkt samt den totala dödligheten. Många kvinnor upplever en stor rädsla för att ta hormoner och idag använder uppskattningsvis ca 6-7% av kvinnor hormonbehandling någon gång under klimakteriet. När de tillfrågats, önskar ca 1/3 av kvinnorna att de skulle använt hormonbehandling.
Case story
WHI studien
Många kvinnor är rädda för att påbörja en hormonbehandling, framför allt pga rädslan för att drabbas av bröstcancer. Den rädslan kommer från Women’s Health Initiative, WHI, en studie som startade på 1990-talet och som avbröts i förtid år 2002. Syftet med studien var att undersöka hälsoeffekterna av hormonbehandling på postmenopausala kvinnor. Studien visade att hormonbehandling ökade risken för bröstcancer, och att hormonerna hade mer skadliga än fördelaktiga effekter. De negativa resultaten av studien fick stor publicitet i media och skapade panik bland många kvinnor. Studien minskade användningen av hormonpreparat.
Studien var från början feldesignad och stora fel i studiens upplägg och analys hade gjorts. Exempelvis var åldern på kvinnorna som deltog i studien 63 år och ca hälften av deltagarna rökte, 1/3 behandlades för högt blodtryck och ca 70% av deltagarna led av övervikt eller fetma. Undersökningsgruppen hade redan innan flera riskfaktorer och var inte helt jämförbar med en kvinna nära menopaus. Under åren har flera omanalyser och studier genomförts vilket har gett en mer nyanserad bild av WHI-studien. Nya studier visar att tidpunkten för start av hormonbehandling är avgörande. Studier visar också på att användningen av hormonbehandling har en gynnsam effekt på hjärt- & kärlsystem hos kvinnor som precis haft menopaus eller är tidigt postmenopausala.
SFOG (Sveriges förening för obstetrik och gynekologi) har uppdaterade riktlinjer om hormonbehandling. SFOG anser att behandling av symptom i samband med klimakteriet är mycket effektiv samt att risk-nytta förhållandet är klart fördelaktigt om behandlingen individanpassas samt påbörjas i nära anslutning till menopaus.
Fördelar med hormonbehandling
Många kvinnor som tar hormonbehandling upplever flera positiva effekter utöver att minska eller bli av med sina klimakteriebesvär.
Hormonbehandling ska påbörjas före 60 års ålder, alternativt inom tio år efter menopaus. Då finns det flera fördelar och långtidseffekter med hormonbehandling, exempelvis:
- Lägre total dödlighet oavsett orsak.
- Ca 50 % lägre risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom.
- Minskad risk för tjocktarmscancer.
- 55% lägre risk för benskörhet och frakturrisk.
- Bland kvinnor som hamnat i tidig menopaus har man sett en skyddseffekt mot demens.
Finns det risker med hormonbehandling?
Idag vet vi att hormonbehandling av östrogen och gestagen, efter mer än fem års medicinering, är associerad med en något ökad risk för bröstcancer. Det är viktigt att känna till att fetma, rökning och alkohol utgör större riskfaktorer för bröstcancer än hormonbehandling med gestagen. Observera att bioidentiskt östrogen i kombination med bioidentiskt progesteron, i tablettform, inte ger någon ökad risk för bröstcancer.
Det föreligger även en ökad risk för blodpropp de två första åren efter påbörjad hormonbehandling. Denna risken föreligger om östrogenet tas i tablettform. Risken är lägst vid enbart behandling med östrogen, som endast ges till kvinnor som saknar livmoder. Vanliga, oftast övergående, biverkningar av hormonbehandling är spända bröst, svullnad och humörpåverkan.
Hormonbehandling - vad är det?
Kvinnor rekommenderas att börja med hormonbehandling runt menopaus eller om hon har klimakteriebesvär som påverkar livskvaliteten negativt. En kvinna som hamnar i ett för tidigt klimakterie, innan 45 års ålder, rekommenderas hormonbehandling oavsett symptom eller ej, för att förebygga besvär som osteoporos, benskörhet.
Om en kvinna påbörjar en östrogenbehandling måste det ske i kombination med ett gulkroppshormon, antingen bioidentiskt progesteron eller gestagen. Detta gäller för alla kvinnor som har sin livmoder kvar. Östrogenet gör att livmoderslemhinnan förtjockas medans gulkroppshormonet ser till att hålla livmoderslemhinnan tunn. Detta är viktigt för att inte utveckla livmoderscancer.
Om du har en hormonspiral är gestagenet i spiralen tillräckligt potent för att skydda livmoderslemhinnan på samma sätt som om du tagit gulkroppshormon, som bioidentiskt progesteron eller gestagen, på annat sätt.
Om du inte tidigare har fokuserat på din hälsa och livsstil är det hög tid att göra det innan du börjar med hormoner. Du bör ta tag i dina livsstilsvanor som träning, kost, stress och sömn samt alkohol och rökning, då hormoner behöver komma in i ett hälsosamt system och en hälsosam kropp, för att kunna ge bästa effekt. Det är inte en bra idé att addera hormoner i en kropp som är superstressad eller inflammerad, då är risken att hormonella obalanser och negativa effekter uppstår.
Alla hormoner är mycket potenta läkemedel och det är inte något som du ska mixtra med på egen hand, utan se till att alltid samråda med en läkare och låt denne bedöma ditt hälsotillstånd, innan du börjar. Ha tålamod, det är inte ovanligt att det tar lite tid, ofta några månader, innan du hittar din perfekta dos. Du vet att du hittat rätt när symptomen avtagit markant.
Bioidentiska hormoner
Idag är i stort sett allt östrogen som förskrivs bioidentiskt. Bioidentiska hormoner är tillverkade på konstgjord väg men är identiska med kroppens egna hormoner och dess molekylstruktur. Syntetiska hormoner skiljer sig lite åt i molekylstrukturen jämfört med kroppens egna hormoner. Östrogen kan intas via huden som plåster, gel eller spray, vilket är att föredra jämfört med östrogen som intas i tablettform.
Nackdelen att inta östrogen oralt, i tablettform, är att det måste passera levern, vilket ökar risken för att metaboliter från östrogenet inte detoxas i levern som det ska. Då fortsätter dessa östrogenmetaboliter att cirkulera i kroppen vilket kan skapa stora hormonella obalanser. Östrogen i tablettform ger även en något ökad risk för blodpropp.
Progesteron, gulkroppshormon, förekommer antingen i syntetisk form och kallas då gestagen, eller som bioidentiskt progesteron. I länder runt om i Europa förskrivs bioidentiskt progesteron i hög grad, men i Sverige måste det förskrivas på licens. Utrogest/Utrogestan 100 mg, är ett bioidentiskt progesteron, som är svårt att få tag på i Sverige just eftersom det kräver licensförskrivning och läkare måste ansöka om licens för varje individ hos läkemedelsverket. Det finns en högre dos på 200 mg som inte kräver licens pga att den används vid fertilitetsbehandling och en del kvinnor i klimakteriet får denna utskriven på recept.
Det finns inga svenska studier gjorda på bioidentiskt progesteron. Däremot pågår det just nu en sådan studie som väntas publiceras om några år. Internationella studier visar på att bioidentiskt progesteron skyddar livmoderslemhinnan och kombinationen bioidentiskt progesteron tillsammans med östrogen som tas genom huden ger färre biverkningar än gestagen. Bioidentiskt östrogen i kombination med bioidentiskt progesteron, i tablettform, ger ingen risk för bröstcancer men kräver tätare kontroller av livmoderslemhinnan.
"Jag gjorde uppehåll med hormonbehandlingen i tre månader, sen började jag igen. Vid uppehållet fick jag urinvägsbesvär, ledvärk och vallningar igen, redan efter ca en månad."
Kvinna, 53 år
Bröstcancer & hormonbehandling
Ca 75% av bröstcancertumörer är hormonkänsliga. Det betyder att tumören är beroende av kvinnliga könshormoner, framför allt östrogen, för sin tillväxt. Om du haft en hormonell bröstcancer kan du inte gå på hormonbehandling. Då finns det möjlighet att i stället testa olika livsstilsförändringar kopplade till kost, träning, återhämtning och sömn samt se över olika naturliga behandlingsalternativ för att lindra klimakteriebesvären.
Summering
Att behandlas med hormoner är inte detsamma som att få ett magiskt piller som trollar bort dina klimakteriebesvär, men det kan minska klimakteriebesvären och underlätta övergången i klimakteriet samt ge dig en bättre livskvalitet under denna tid i livet. Hormonbehandling är den mest effektiva behandlingen mot klimakteriebesvär, sk vasomotoriska symptom, och behandlingen har positiva hälsoeffekter om den sätts in i nära anslutning till menopaus.
Hormonbehandling behöver inte vara lösningen för alla. Många klienter som jag coachat, ca 85–90%, har klarat att hantera sina klimakteriebesvär genom att enbart genomföra livsstilsförändringar. Det finns inga rätt eller fel kring att välja hormonbehandling eller andra naturliga behandlingar, utan du behöver göra det som känns rätt för dig och din kropp.
Det är viktigt att komma ihåg att hormonbehandling inte hindrar klimakteriet från att inträffa. Behandlingen hjälper dig bara att minska symptomen och gör övergången mer hanterbar.
Källor:
- Cagnacci A. The Controversial History of Hormone Replacement Therapy. National Library of Medine. 2019.
- Klimakteriepodden. Avsnitt 04B WHI-studien. 2017.
- Klimakteriepodden. Avsnitt, 28, Tidigt klimakterium, ny forskning och bröstcancer med Angelica Lindén Hirschberg. 2018.
- Dr Brooke Show #349 All About Perimenopause & Menopause. 2023
- Zamore M. Hormonerna som lindrar klimakteriet. Forskning.se. 2022.
- Flamholc N, Lindén Hirschberg A. ABC om klimakterievård. Läkartidningen. 2023.
- Björn M. Stark 50+. s.93-111. Norstedts. 2021.
- SFOG-råd för menopausal hormonbehandling. 2019.
- Klimakteriepodden. Avsnitt, 230. Bidra till forskning med Angelica Lindén Hirschberg. 2022.
- Hirschberg A. Menopausal hormonbehandling (MHT). Janusinfo. Region Stockholm. 2023.
- Lundin M. Vägen till hormonell balans. Bonnier Fakta. 2021.